Vilden X-trail 2015 – Konsten att hitta bra ryggar

Förra året var det urpremiär för Vilden X-trail i Taberg utanför Jönköping. Ett krävande lopp med mycket obanad terräng, sick-sack-löpning uppför en slalombacke samt ett omtalat gyttjehål. Läs mer om min upplevelse förra året här! På årets upplaga var min plan att vässa min tid från förra året samt förbättra min placering. Hur det gick får du läsa mer om nedan efter att du spanat in promofilmen inför årets lopp 🙂

Vilden X-TRAIL 2014 - Promo 2015

Extra roligt i år var att vi fått ihop ett lag från Team Nordic Trail JKPG som skulle delta i lagtävlingen. Förhoppningar om att vinna någon form av pris var höga i och med att det bara var fem lag anmälda och tre lag fick priser! Nästa år hoppas vi på att ha med minst två lag till 10 km och ett till 6 km.

Förra året hade jag väldigt fullt upp inför loppet. Jag hade med mig ett Team Nordic Trail-tält och skulle promota TNT för fulla muggar och att fokusera på loppet fick hamna i skymundan. I år var det mer fokus på att göra ett riktigt bra lopp. Eftersom jag hade känt mig seg i benen efter Soteleden Terrängmarathon två veckor innan Vilden så visste jag inte riktigt vilken form jag var i. Vi passade på att värma upp ordentligt och fick även en glimt av ”Vilden” då han startade i Lillvilden.

Vilden...

Min plan för dagen var att springa rätt så fort i början för att tidigt ta mig till ”Corallenrevet”, ett stort gyttjehål som jag fastnade rejält i förra året. Förhoppningsvis skulle det vara mindre folk och inte lika uppgeggat och passagen kanske skulle kunna gå smidigare.

Starten gick och jag hittade snabbt ett bra tempo och benen kändes förvånansvärt ok. Mina farhågor om dålig form kanske var obefogade. Efter ca 1,3 km var vi framme vid gyttjehålet och till min stora glädje lyckades jag efter att ha valt en annorlunda väg gentemot förra året både passera relativt obehindrat utan att tappa mycket kraft och ork samt att jag dessutom tog mig förbi kanske fem-sex löpare i gyttjehålet. Yay!

Direkt efter hålet hamnade jag bakom en löpare som jag tyckte att jag kände igen. Det visade sig vara Fredrik som jag träffade på Kolmården Trail Marathon förra sommaren. Fredrik kom trea i det loppet och är en riktigt rutinerad orienterare. Wow tänkte jag! Orkar jag hålla hans tempo ett tag så kommer det att gå bra. Pratade vidare med Fredrik och det visade sig att han varit skadad och inte var i samma form som förra året.

Man dela upp loppet lite i två delar. Innan slalombacken och efter. Löpningen dit präglas av dels nämnda gyttjehål samt en hel del obanat, teknisk terräng och allmänt brötig löpning. Positivt är att jag kände att det flöt på mycket bättre här än vad det gjorde förra året. Trots att banan var blötare och lerigare jämfört med förra året. Efter första vattenkontrollen kommer Per Lantz, en stark lokal löpare, ikapp vårt gäng. Jag visste att Per hade en bra tid förra året så det kändes gött att hänga på honom och Fredrik. Sen kom vi till slalombacken och även här skulle det visa sig att jag är starkare och bättre tränad jämfört med förra året.

I år tog det mig 4.30 uppför backen jämfört med 4.51 förra året. Klart godkänd förbättring! Som jag nämnde tidigare kan man dela in loppet i före och efter backen. Som du ser på höjdgrafen nedan så är det en rejäl backe.

VildenHgrafLöpningen nedför berget är väldigt rolig. Tekniska, smala stigar som böljar hit och dit. Sen är det faktiskt lite löpning på grusväg där man kan stå på lite innan det bär uppåt igen på två riktigt sega stigningar. Efter berget hade Fredrik hunnit en bra bit framför men jag hade rygg på Per. Att efter den sista stigningen känna att jag hade kraft att stå på in mot Tabergs motorstadion och målgången var en helt fantastiskt känsla. På väg in mot stadion hör man publikens hejarop och så får man springa en liten svängom på motorbanan och här tar jag mig förbi Per. Han är precis bakom mig men jag känner att jag har krafter till en spurt och lyckas ta mig först in i mål!

Överlag är jag väldigt nöjd med min prestation! Jag förbättrade min tid med drygt två minuter jämfört med förra året vilket får ses som en rejäl förbättring med tanke på att det var sämre förhållanden i år samt att banan är riktigt tekniskt krävande. Placeringsmässigt gick jag från 40:e till 16:e plats vilket också kändes kanon! Enligt resultatlistan har de flesta som sprungit båda åren försämrat sin tid andra året så då känns det extra gött att ta ett steg framåt. Men jag tror mycket på kontinuitet i träningen och att jag i princip springer bara trail samt är småbarnsförälder så jag kan inte träna så mycket jag vill så hittills har jag inte haft några långvariga skador vilket är väldigt skönt.

Vilden - Jag och David

David och jag (Foto: Vilden)

Efter loppet hann jag första prata lite med David som är hejare på att göra spännande långfärdsturer på skidor. Han har bland annat skidat Norge på langs, en 253 mil lång skidtur genom den skandinaviska fjällkedjan samt vunnit Yukon Arctic Ultra (70 mil) i år. Läs gärna mer på Davids sida deluxeturer.se 🙂

Vilden - TNT

Jag hann även byta några ord med Fredrik och sen blev det lite gött häng med nöjda TNT:are i målfållan. Alla tyckte det var ett roligt och krävande lopp. Tyvärr lyckades vi dra en av de två nitlotterna i lagtävlingen och vann inget pris. Men nästa år ska vi ha fler lag med i lagtävlingen. Vilden är ett väldigt bra arrangemang för hela familjen och banan är väldigt rolig, dels sett ur ett tekniskt och krävande perspektiv men också att det är en massa folk som hejar på när man springer sicksack uppför slalombacken och likadant uppe vid vattenkontrollen på Tabergstoppen. Nedan kan du se ett bildgalleri på olika TNT:are som sprang samt en liten film på hur skitig man kan bli efter att ha tampats med Vilden 🙂

Vilden X-trail 2015 - Hur mycket skit ryms i en plös? 😉


/ Johan Brodén

”Dä ä bare å löp!”