Både om du är nybörjare när det gäller traillöpning eller en rutinerad stigcruisare så är det en sak som hjälper till extra bra att hålla motivationen igång och det är att ha en målsättning. Oavsett om du tar de där trevande första löpstegen på obanad mark eller vant sicksackar fram mellan stock och sten så är det lättare att orka med det som hägrar utanför komfortzonen om du har ett mål som du skymtar borta vid horisonten. Må det vara ett lopp du ska springa, en distans du vill klara av eller en viss tid du ska uppnå. Nu när det börjar dra ihop sig inför 2015 kan det vara bra att fundera på målsättningar för året som kommer och hur man kan uppnå dessa samt reflektera över vad man åstadkommit under 2014.

Vägen kan vara lång och svår men målet är värt all möda och slit

Mitt mål inför 2014 var att träna till och genomföra Axa Fjällmaraton. 43 km löpning i fjäll och 1800 positiva höjdmeter. Du kan läsa om hela min upplevelse av loppet här! Men något som jag kommer att bära med mig hela livet är minnet av att tillfredsställelse. Tänk dig något som du kämpat för i otaliga timmar i över ett helt år. Du har gett dig ut oavsett väder och stått emot vind, regn och snö och trotsat mörkret med en pannlampa på huvudet och gett dig ut på äventyr djupt ut i skogarna. Backarna har blivit brantare och längre under tidens gång, allt för att göra dig redo. Sen helt plötsligt är du där, dags för start och du har helt plötsligt målet inom räckhåll. Eller snarare 43 km bort i mitt fall.

Redo för start!

Minnet som etsat sig fast är den där härliga känslan som är svår att beskriva. Halvvägs genom Axa så kommer den över mig i full kraft. Den har skymtat redan när jag passerade första fjälltoppen, Välliste, men nu dimper den ner som en snöboll på sommaren mitt i mitt huvud. Solen strålar och sköljer ned ljuvligt behaglig värme över oss där vi springer fram genom den förtrollande vidsträckta fjällmiljön. Folk hejar fram oss fast vi är mitt uppe på fjället och på vänster sida ser jag Ottfjället torna upp sig över Ottsjön och solens strålar får vattnet att gnistra drömskt. Fast jag bara är halvvägs är jag helt säker på min sak, jag ska i mål och all träning och slit liksom kristalliseras i en känsla av tillfredsställelse och ro. Jag är lugn, nöjd och bara suger åt mig atmosfären. Allt det här finns för alltid sparat, undangömt någonstans i min hjärna, redo att plockas fram. Bara det är värt så oerhört mycket inför framtida utmaningar.

Hoppas att du också har klarat av din målsättning för i år och att du har något nytt och spännande att träna vidare mot nästa år! 🙂 Gärna med en lika positiv känsla i bagaget! Mitt första stora mål nästa år är Soteleden Terrängmarathon. Ett lopp på 44 km och med 900 höjdmeter på västkusten som jag tror kommer vara en riktigt spektakulär upplevelse och en oerhört tuff utmaning i klass med Axa av vad jag läst från olika lopprapporter. Spana in en filmteaser här:

Några lärdomar jag tar med mig från Axa är att jag måste träna långpass ordentligt. Som småbarnsförälder är långpasset det svåraste att få till rent tidsmässigt. Lösningen för min del ser ut att vara att lägga mig tidigt och gå upp tidigt en morgon på helgen och på så sätt offra min sovmorgon varje vecka men i gengäld få till det där ack så viktiga långpasset på minst två timmar varje vecka. Helst vill jag få till ett extra långt långpass minst en gång i månaden bara för att vänja mig med att vara ute länge. Helst minst tre timmar och då är inte distansen så viktig utan mer bara att man är ute och springer. Under de här långa turerna kan jag även jobba med att hitta en form av energiintag som passar mig som jag sen kan använda mig av under lopp. Efter nyår kommer jag köra igång ett träningsprogram med fokus på att Corestyrka.

Det är från neilarey.com som är en sida med många bra olika utmaningar och träningsupplägg för träning med enbart din egen kropp som hjälpmedel. Mycket bra och enkelt upplägg som passar när man inte har styrketränat mycket förut.

Sociala mål

Vad kan nu menas med detta undrar du? Jo, jag brinner ju som bekant för traillöpning och jag vill givetvis nå ut med min passion till andra och möta likasinnade. Det gör jag i första hand genom Team Nordic Trail och våra träningspass uppe vid Öxnegården på onsdagar kl 18.30. Tack vare TNT har jag fått lära känna andra här i Jönköpingstrakten som också älskar att springa i skog och mark och jag älskar verkligen den sociala aspekten av löpning. Det är så roligt att springa ihop med andra och det underlättar så mycket att träna tillsammans med andra när man vill sporra sig själv att ge det där lilla extra. Under hösten har vi även kommit igång med att springa långpass tillsammans och i söndags var vi ett stort gäng som sprang i ett helt makalöst vackert vinterlandskap i Hökensås där Trailfinnaren hade knåpat ihop en härlig runda med mycket varierade stigar med både obanat och en hel del tekniska partier med. För mig är att springa långpass i grupp en sorts evolution av att fika. Den moderna formen av fika. Man slår så många flugor i en smäll. Du har gått om tid att prata om saker och ting, du får se nya vackra miljöer, du tränar under tiden och bäst av allt, du kan i princip slänga i dig vilka godsaker som helst för du förbränner det ändå. Sen är det ett bra och avslappnat sätt att träffa nytt folk på. Det enda som är lite klurigt är att få i sig kaffe eller liknande under tiden. Men har man gått om tid och har packat ordentligt så kan man minsann stanna och fika (på riktigt 😉 ) någonstans under tiden med 🙂 Här är några bilder från i söndags.

Jag har många planer för TNT och hur vi ska växa i Jönköping. Förhoppningsvis kommer vi kunna genomföra roliga och spännande saker under våren. Sen har jag även mål för bloggen. Ett uppdaterat utseende och lite annorlunda format är under utveckling och förhoppningsvis får ni se mer av det snart. Rent löpmässigt står en stor utmaning och väntar bakom nästa backhörn, JanuariJakten2015. Men mer om den i nästa inlägg. Avslutningsvis hoppas jag att du haft ett riktigt härligt trailår och att du får ett 2015 fyllt av mysiga stigar, vackra utsikter och nya branter att bestiga! 🙂