Allmänt

Delad glädje är dubbel glädje

Jag arbetar som lärare och avnjuter nu ett skönt och behövligt påsklov med min familj och nu är vi och hälsar på mina föräldrar. På förmiddagen besökte vi goda vänner som bor nära en stor och mysig skog. När solen bjuder på mängder av strålar som nästan kändes lite våriga så får man passa på att vara ute. Vi gick till en liten kulle (eller berg om man ser det ur barnens perspektiv) i skogen och där passade vi på att upptäcka, leka kurragömma och titta på rådjursbajs (vilket kan vara ack så intressant) och vara i en koja.

Vårsol!

 

Äldste sonen Awesome Adrian närmar sig sin treårsdag och att vara ute i naturen och se vilken glädje han finner i att upptäcka, ta sig fram i omgivningarna, ta sig över stenar och stockar och fram genom terrängen gör mig alldeles glad och man önskar att vi bodde närmare en skog. Men så fort isen börjar försvinna från mitt hemmaberg, Bondberget, så får det bli många utflykter dit.

 

Awesome Adrian

Trailupptäckning in action!

Under dagen har vi även hunnit med årets första korvgrillning ute och på kvällen kunde min fru, Marie, och jag springa vår första löptur tillsammans sen innan Adrian föddes. Man får passa på när man har barnvakt. Härligt att springa i det skimrande ljuset från en sol som sakta sjunker nedåt och gör våra skuggor långa samtidigt som vi upptäcker nya stigar och även djurstigar i snön i mina barndomsskogar. Höjdpunkten på turen var när vi sprang på fem rådjur. Vi försökte springa efter så jag kunde filma dem, men det var lättare sagt än gjort.

Magisk månskenslöpning

Tror inte det är ofta jag kommer kunna skriva detta i bloggen så jag måste ju passa på: Kids, don’t try this at home!

Jag har nämligen gjort något i sportslig synpunkt lite dumdristigt, men i upplevelsesynpunkt, väldigt härligt. Efter en helg fullproppad med aktiviteter som att vara flytthjälp, barnvälsignelse av min yngste son och med det bifogat ståhej och kalasande så fick jag klämma in lite löpning i slutet på helgen efter solens nedgång. Det visade sig vara veckans genidrag.

Trots det oundvikliga mörkret som nattens intrång medför så kunde jag springa en av mina vanliga rundor på bankarna här i Jönköping vid Vätterns södra strand utan hjälp av vare sig pannlampa eller gatubelysning. Månens sken var klart tillräckligt för att vägleda mig runt och känslan av att orientera sig fram med hjälp av ett starkt månsken var härligt uppfriskande. Av bara farten kom farten dessutom. Årets hittills snabbaste runda var ett faktum, trots att det inte var något direkt planerat. Mantran är märkbart tightare än mina gamla skor, men det känns som en vanesak. Att de väger väldigt mycket mindre är en stor fördel.

Passande nog kom den här låten upp i spellistan just som jag sprang på ett fält helt guidad av månskenet.

Tillbaka till den gamla devisen i början av inlägget. Månskenslöpning är väl kanske inte att rekommendera om du inte springer en runda som du är van med och känner till alternativt om du är mörkrädd.

Lördagsmys!

Denna helt genommysiga film kan man njuta av så här på eftermiddagen. Salomons Trail Team tränar i Nya Zeeland, springer ovan molnen och i fantastiskt härlig miljö. Svenska Emelie Forsberg syns på en del av klippen. En av deras teammedlemmar, Anna Frost, bor på Nya Zeeland och det ser ut som ett ställe som är helt ok att bo på.

Följ med ut i naturen

Likt en vind som böljar fram genom ett fält springer du fram genom skog och mark. Du hör fåglar som kvittrar, solstrålarnas hetta sveper ner mellan lövverket och värmer din hud samtidigt som en svag bris fylld av skogens dofter ilar mot dig. Tid är inte målet. Att ta sig från punkt a till b är inte målet. Att upptäcka är målet. Vad finns bakom nästa backe? Var kommer jag om jag springer över det här fältet? Vad döljer sig egentligen bakom den där dungen? Hur är utsikten från den där bergstoppen? Kan jag springa genom det här kärret?

Att ta den enklaste vägen dit är inte heller det viktigaste. Desto trassligare och smalare stigar desto bättre. Gärna lämna stigarna, ta sig an utmaningen och ge sig ut i det okända. Ensam med naturen. Upptäcka. Fart är bara en bonus. Backar, hinder, stock och sten likaså. En naturlig utmaning som bidrar till upplevelsen. Låt dina tankar löpa lika fritt som dig själv. Inget hindrar varken dem eller dig. Njut av farten och friheten.

Det är lite kortfattat vad trailupptäckningslöpning är för mig. Dock finns det utrustning som gör det lättare att upptäcka och springa på ett smidigt sätt. Därav namnet Trailupptechslöparen. Då jag är i början av min karriär som traillöpare så kan du följa mig på vägen och se vilken utrusning jag skaffar, hur bra jag tycker den är, vilka lopp jag springer, mina tankar om löpning, nyheter från traillöpningsvärlden och annat smått och gott.

Back to Top